Människor runt om i världen har upptäckt smarta sätt att odla i svåra förhållanden. Deras mark kan vara för torr, för våt, för varm eller utsatt för insekter eller förstörande stormar. Om marken är för brant kan man försöka med terrassodling. Kulturer i Peru, Japan, Filippinerna, Mexiko, Medelhavet, Östafrika, Jemen och Kina har alla oberoende skapat begreppet terrassodling.

 

 

Varför fungerar inte vanlig odling i backar?

 

Konventionell jordbruk tar bort alla träd och växter för att ersätta dem med en gröda, till exempel vete. Den här typen av odling fungerar dåligt på branta sluttningar eftersom den orsakar erosion och jordskred.

Erosion är processen där jord nöts bort av vatten eller vind. Utan träd och annan vegetation som bromsar upp vattnet orsakar regnstormar betydande erosion på marken. Vattnet möter mindre motstånd när det rinner nerför backen, så det kan rinna snabbare och få med sig mer jord på vägen. Denna erosion för med sig viktiga näringsämnen och produktiv jord nerför backen, bort från jordbruksmarken. Under många år kan denna typ av erosion göra att en sluttning blir näringsfattig.

Dessutom är en slutning utan vegetation mer benägen för jordskred om den blir vattenmättad av mycket regn. Ett jordskred kan förstöra en hel års skörd och göra marken mycket svårare att odla på i framtiden. Usch!

 

 

Hur går terrassodling till?

 

Terrassodling omvandlar en sluttning till plana, trappstegsformade nivåer genom att flytta jord och skapa stödmurar. Denna omstrukturering gör att annars odlingsbara branter kan bli stabila och produktiva jordbruksmarker. Några vanliga grödor som odlas på terrasser är korn, vete, potatis, majs, te, oliver, vinrankor, kaffe och ris. En terrass är vanligtvis ungefär 2-3 meter bred och 50-80 meter lång. Vissa terrasser fylls med regnvatten, som de som används för risodling.

En terrass har vanligtvis en utlopp för att vattnet ska kunna rinna ner till terrassen nedanför. Den lägre terrassen stoppar vattnet och hindrar det från att uppnå tillräcklig hastighet för att orsaka erosion. På så sätt avsätter vattnet jord i de nedre terrasserna när det saktar ner.

 

 

Fördelar med terrassodling

 

Vetenskap har bekräftat den årtusendegamla traditionen av terrassodling. När man odlade potatis i Kanada fann forskare att terrassering på en brant sluttning minskade erosionen med 20-1. I Japan minskade terrassering till och med erosion jämfört med samma landskap planterat med träd!

I Kina minskade terrassering på en grund sluttning förlusten av jordens näringsämnen med 90%. Det minskade även mängden jordförlust med 60-90%, och ökade allmän markfuktighet med 21%. I torra regioner i Etiopien producerade terrasserade gårdar upp till 33% mer mat under torkår jämfört med konventionellt odlade sluttningar. Terrassodling ökar markfuktigheten eftersom regnvattnet får sjunka ner i plana ytor istället för att rinna nerför sluttningen. Många torra regioner kommer bli ännu torrare med klimatförändringar. Det gör terrassodling till en klimatresilient lösning. 

 

 

Bevarande av kulturer

 

Kulturellt bevarar terrassodling inhemska tekniker från hela världen. Ett område i Filippinerna fick den första beteckningen som "Levande kulturellt landskap" av UNESCO. Där har kulturer i århundraden vävt in odlingstekniken i sin mark och sina traditioner.

Maskiner som traktorer och kemikaliesprutor används inte på terrasser på grund av strukturernas mycket oregelbundna former. Denna brist på mekaniserat arbete främjar traditionella levnadssätt, som att odla små markstycken med handverktyg. Utan maskiner och kemikalier har terrassodling mycket lägre koldioxidavtryck än konventionell odling.

 

 

Utmaningar

 

Terrassodling har förstås också sina svårigheter. Terrassering kräver enorma arbetsinsatser. Att skapa en terrass kräver att man flyttar tonvis med jord och bygger hundratals meter stenmurar, ofta för hand. När en terrass väl är etablerad måste den underhållas regelbundet för att fortsätta fungera. Historiskt sett har arbetskraft funnits tillgänglig i landsbygdsområden i bergiga trakter. Idag flyttar dock unga och arbetsföra människor till städerna för att utbilda sig och få bättre betalda jobb. Äldre kvinnor och män sköter terrasserna istället. Denna brist på arbetskraft leder till mindre underhåll. När en terrass överges smulas stödmurarna sönder och nästan all produktiv överjord förloras genom vind- och vattenerosion.

Ur ett naturligt perspektiv är branta sluttningar några av de få områden som undvikits från mänsklig påverkan. På platser där allt flackt område och små kullar har avskogats är branta sluttningar viktiga för den återstående vilda floran och faunan. Om terrassodling ökar kommer dessa kvarvarande ekosystem oundvikligen att försvinna.

 

 

Terrassering hemma

 

Terrassering är inte bara relevant för bönder. Många husägare bygger terrasser om deras trädgård ligger i en sluttning! Husägare kan då odla trädgårdar och fruktträd eller skapa trevliga sittplatser där det tidigare var en oanvändbar backe. Trädgårdsterrasser gör också landskapet vackert. Och som en extra fördel, om du odlar bär på terrasser kan du plocka dem från terrassen nedanför utan att behöva böja dig!